Gör övningar i mansnormer

Eftersom machokulturen skapas i mötet med andra kan vi när som helst välja att bryta mot den. Här presenterar vi fyra övningar som syftar till att synliggöra och förändra machonormer. Övningarna kan användas både ute på byggen och i skolor.

Övning 1: Tjej- och killfort

Övningen syftar till att tydliggöra och undersöka normer för kvinnor respektive män. Den består av flera delar. De kan gärna göras i anslutning till varandra, men om tiden inte räcker till det kan de delas upp på två tillfällen (till exempel två lunch- eller fikaraster).

Steg 1. Visa filmen På golvet (från Machofabriken)

Låt deltagarna reflektera över filmen i helgrupp eller bikupor för att få i gång ett samtal kring normer och förväntningar utifrån kön. Exempel på frågor kan vara:

  • Vad får ni för tankar när ni ser filmen?
  • Vem har skapat rullbandet? Var kommer lådorna/normerna ifrån?
  • Hur vet personen vilken låda han ska välja/inte välja?
  • Varför bryr vi oss om dessa lådor? Varför kan det kännas viktigt att leva upp till normer?
  • Vad händer om någon inte passar in i dessa lådor? På vilka sätt puttas vi tillbaka?
  • Varför slår personen sönder lådan i slutet av filmen?

Steg 2. Identifiera normer för kvinnor respektive män

  • Förbered övningen genom att skaffa två kartonglådor och ett gäng post it-lappar. På ena kartongen ritar du ett kvinnotecken och på den andra ett manstecken. Om inga kartonger finns  kan du använda två blädderblockspapper istället och rita tecknen på dem.
  • Beskriv att vi nu ska prata om normer och förväntningar kring kön. Uppgiften är att bygga två likadana fort som på filmen – ett för kvinnor och ett för män.
  • Dela in deltagarna i mindre grupper. Förse grupperna med pennor och en bunt med post-it lappar.
  • Be grupperna associera till normer och förväntningar som förknippas med tjejer/kvinnor respektive killar/män (använd de ord som passar målgruppen bäst). Ställ hjälpfrågor som följande: Vad förväntas vi jobba med, tycka om, ha för intressen och inre egenskaper? Vad förväntas vi vara bra på och vad ger oss status?
  • Låt grupperna sitta 10–15 minuter och brainstorma tillsammans. Be deltagarna att skriva ned alla ord de kommer på – ett ord per post it-lapp – och lägga dem i en hög för manliga normer respektive en hög för kvinnliga normer.
  • Samla ihop deltagarna i helgrupp och låt dem sätta lapparna på respektive låda. Grupperna kan själva läsa upp lapparna de har skrivit, eller så gör du det som ledare.
  • Fråga deltagarna om de känner att de lever upp till allt som står i ”lådorna” för det kön de identifierar sig som. Svaret är troligtvis nej. Poängtera att det inte finns någon av oss som lever upp till förväntningarna i dessa normfort, men att vi alla tvingas förhålla oss till dem. Normerna för ”manligt” respektive ”kvinnligt” är inte skrivna i sten, utan förändras med tiden.

Steg 3. Utsatthet för våld – vad händer om vi bryter mot normerna?

  • Koppla ihop könsnormerna med utsatthet för våld. Vad händer då någon ”kliver utanför” normfortet? Du som ledare tar lappar från det könsfort som du inte identifierar dig med och klistrar på dina kläder.
  • Om jag som kille tar lappar som förknippas med fortet för ”kvinnlighet” (till exempel fnissig, duktig i skolan, gilla smink), vad kan jag riskera att få höra då? Vad kan jag råka ut för?
  • Om jag som tjej tar lappar som förknippas med fortet för ”manlighet” (till exempel kåt, stora muskler, ta plats och gilla hockey), vad kan jag riskera att få höra då? Vad kan jag råka ut för?
  • Skriv upp det som kommer upp på post it-lappar, som du placerar kring den låda ni pratar om.

Steg 4. Hur hänger normerna ihop med våld?

  • Nästa steg är att få deltagarna att tänka kring vilka förväntningar i respektive fort som kan hänga samman med ökad risk för våld. Genom att prata om detta kan vi få syn på hur förväntningar och normer utifrån kön många gånger ”tränar” tjejer och killar i beteenden som är olika våldsamma.
  • Fråga gruppen: Finns några förväntningar som ni tror kan minska risken för att en utsätter andra för våld?
  • Stryk under de ord som lyfts fram med grön penna. Prata kring varför dessa normer minskar risken för att använda våld (exempelvis ord som ”omsorg”, ”empatisk”, ”vårdande”, ”ta hand om barn”, ”snäll”, ”duktig” eller ”omtänksam”).
  • Fråga gruppen: Finns några förväntningar som ni tror kan öka risken för att en utsätter andra för våld?
  • Stryk under de ord som lyfts fram med röd penna. Prata kring varför dessa normer ökar risken för att använda våld (exempelvis ord som ”stark”, ”alkohol”, ”dominant”, ”ledare”, ”inte visa känslor”, ”makt”, ”aggressiv”, ”beskyddande” ”inte be om hjälp” eller ”kunna stå upp för sig själv”).
  • Troligtvis kommer ni att identifiera många fler riskfaktorer i ”killådan”. Sammanfatta genom att prata om att vi tränas i olika saker utifrån kön. Att killar är överrepresenterade i våldsstatistiken betyder inte att de av naturen är mer våldsamma, utan det hänger ihop med de normer vi har identifierat. En tjej som använder våld bryter ofta mot förväntningar kring kön, medan det för killar kan vara ett sätt att leva upp till normerna.

Steg 5. Sammanfatta och reflektera kring normer

  • Betona att inte alla normer och förväntningar utifrån kön är dåliga. Ibland kan det vara både skönt och tryggt att leva upp till förväntningarna. Det är de negativa normerna som vi behöver utmana – de normer som bidrar till att begränsa eller skada oss själva (eller andra). Ge några exempel på negativa konsekvenser av genusnormer (exempelvis ätstörningar, att inte våga be om stöd, att inte våga välja det yrke en vill).
  • Våld hänger ihop med normer. Att killar är överrepresenterade i våldsstatistiken betyder alltså inte att de av naturen är mer våldsamma. Valet att ta till våldsamma beteenden hänger snarare ihop med de normer vi har identifierat. En tjej som använder våld bryter ofta mot förväntningar kring kön, medan det för killar kan vara ett sätt att leva upp till normerna. Förmedla till deltagarna att om de är överens om att vissa av dessa förväntningar kring kön kan leda till våld behöver vi göra dessa förväntningar synliga och utmana dem för att motverka våld.
  • Påminn om att normer kan förändras och att få av oss lever upp till dem. Fråga deltagarna: ”Är det någon här inne som känner att du lever upp till allt som står i lådan för det kön du identifierar dig som?” Svaret är troligtvis nej. Få av oss passar in i lådorna och de flesta av oss är lite av varje, så det bästa vore att blanda lådornas innehåll och ”spränga” fortens gränser – precis som han i filmen! Så att alla kan få vara precis så som de själva vill – oavsett om de är tjejer, killar eller icke-binära.
  • Stötta dem som utmanar normer. Uppmuntra deltagarna att stötta och peppa de modiga, normbrytande personer som de har runt omkring sig. Tillsammans kan vi göra det möjligt att vara och bete sig på en massa olika sätt – så länge det inte sker på andras bekostnad! Tillsammans kan vi skapa en byggbransch där vi alla tillåts vara sig själva.

 

Övning 2: Hur ingriper du?

Den här övningen syftar till att få i gång ett samtal om hur vi kan ingripa som åskådare i situationer där kränkningar och våld förekommer.

Instruktion

Visa den här filmen för gruppen och ha sedan en gruppdiskussion utifrån den.

Målgrupp

Filmen riktar sig främst till ungdomar, men temat är aktuellt för alla åldrar.

Frågor att diskutera

  • Vad handlar filmen om?
  • I vilka situationer skulle man ha kunnat göra något som åskådare?
  • Varför gör inte åskådarna i filmen någonting?
  • Har du varit med om något liknande i din arbetsvardag?
  • Kan du komma på andra situationer?

 

Övning 3: Be the MVP

Förekommer kränkande skämt, skojbråk, slag och tafsande i din närhet? Det är inte alltid lätt att säga ifrån när vi ser våld av olika slag. Ofta kommer vi alldeles för sent på hur vi hade kunnat stoppa det. Hur reagerar du? Spela spelet och se vad som händer.

Instruktion

Spela spelet här.

Målgrupp

Spelet utspelar sig i gymnasiemiljöer, men alla åldrar brukar kunna känna igen sig i utmaningarna som spelets karaktär möter.

 

Övning 4: Scenarioövningar

I scenarioövningar tydliggörs situationer där sexism, kränkningar och våld förekommer i arbetsvardagen. Sedan får deltagarna diskutera på vilket sätt en åskådare hade kunnat ingripa. Syftet är att skapa trygga arbetsplatser för alla där vi tar hand om varandra.

Instruktion

Om du gör den här övningen tillsammans med en grupp kan du följa dessa steg:

  • Läs upp scenariot.
  • Be någon annan i gruppen läsa ”tankar som snurrar”.
  • Diskutera följdfrågorna. Tänk på att låta alla i gruppen komma till tals.
  • Be någon läsa upp handlingsalternativen och diskutera sedan vilka alternativ ni hade valt och vilka för- och nackdelar som finns med dessa. Det är helt okej att tycka olika.

Scenario 1: ”Snack i lunchrummet”

Du sitter och käkar lunch med dina kolleger. Alla i rummet är män. Lars, en av de äldre och mest erfarna, lyfter att i morgon kommer en kvinnlig underentreprenör till bygget för att montera fönster.

”Då kan hon ju passa på att rensa upp lite i den här svinstian när hon ändå är här! Det är ju fördelen med att vi får in lite kvinnor i byggbranschen – det blir städat och fint!”

Några av kollegerna skrattar med, andra sitter tysta och säger ingenting. Det blir en jobbig stämning i rummet.

Tankar som snurrar

”Så typiskt Lars att säga så där. Han ska alltid hävda sig genom att trycka ned andra. Fast samtidigt är det ju inte mitt ansvar att hålla koll på honom. Han får väl ta ansvar för sig själv. Men alltså, vi behöver ju fler kvinnor i branschen och det är ju precis såna som han som gör att de håller sig borta! Är så trött på att höra sexismen flöda ur käften på honom. Jag borde för en gångs skull säga ifrån eller göra nåt. Eller överreagerar jag bara? Han skämtade ju bara. Och tänk om jag får en sån PK-stämpel på mig. Men det skulle ju kunna vara min dotter han pratade om, eller min kompis. Och det ska ju egentligen inte spela någon roll. Det här snacket måste få ett slut. Men hur?”

Ingripandealternativ

  1. Du håller tyst. Om ingen annan verkar tycka att det är ett problem, varför ska du dra i gång något som kan leda till jobbig stämning?
  2. Du spelar dum och ber Lars förtydliga vad han faktiskt menar. Menar han verkligen att kvinnors värde i byggbranschen enbart är som städare?
  3. Du snackar med en kollega senare under arbetsdagen och tar upp med honom att du inte tycker det är okej att Lars snackar så där om kvinnor.
  4. Du konfronterar Lars direkt genom att säga att du inte tycker att det är okej att han uttrycker sig så där om kvinnor.
  5. Du går till platschefen på bygget och tar upp med honom att du tycker att jargongen på bygget ibland är nedvärderande mot kvinnor och att du skulle vilja att hen gjorde något åt det, i egenskap av chef.
  6. Ett eget alternativ.

Scenario 2: ”Be om hjälp”

Erik, som är en yngre kollega till dig, ska flytta några stora gipsskivor. Du lägger märke till hur han först försöker själv, men att det ser väldigt tungt ut. Han går då till din äldre kollega Lars och frågar om han kan hjälpa honom med lyften. Lars, som verkar stressad, säger då:

”Men du som är ung borde väl klara det själv! Du är väl ingen kärring?”

Du ser hur Erik blir obekväm och tittar bort. Han går sedan tillbaka till sina gipsskivor och gör ett nytt försök att lyfta dem själv. Det ser ansträngt ut.

Tankar som snurrar

”Så där ska det ju inte gå till! Vi måste ju stötta varandra i jobbet. Och att Lars kallar honom för en kärring när det är uppenbart att grabben behöver hjälp! Det är inte okej. Jag vet ju själv hur ont i ryggen jag får när jag lyfter för tungt. Det är dumt att jobba på det sättet. Jag borde faktiskt säga till honom. Samtidigt är Lars inte typen man vill hamna i konflikt med. Och han är ju alltid så där. Vilken skillnad gör det om jag säger ifrån? Och Erik kan väl bara fråga någon annan?”

Ingripandealternativ

  1. Du gör ingenting. Det är allas rätt att bestämma vad man lägger sin tid på. Och Erik får väl stå på sig lite om han verkligen behöver hjälp?
  2. Du går till Erik och förmedlar att du såg vad som hände och att du inte tycker att Lars bemötande var schyst.
  3. Du går över till Erik och säger att du såg att han behöver hjälp, men du nämner inte något om det som hände med Lars.
  4. Du går över till Leif och säger att du inte tycker att det är schyst att prata så där och att nästa gång kanske det är han som behöver hjälp med något?
  5. Du går till skyddsombudet och säger att du tycker ni behöver ha ett snack på bygget om att ni jobbar i ett lag och att det är viktigt att lyfta rätt.
  6. Ett eget alternativ.

 

För lärare på byggymnasium

MVP – mentorer i våldsprevention – är ett program för skolan, med målet att stoppa och förebygga mäns och killars våld. Elever och lärare lär sig att ta ansvar för varandra och säga ifrån om de ser eller hör våld och kränkningar. Organisationen MÄN har under många år anpassat och utvecklat MVP för en svensk kontext.

Vill du veta mer om hur det kan se ut under en MVP-lektion på ett gymnasium kan du kika här. Vill du få information om att ta programmet till din egen skola kan du gå in här eller kontakta info@mfj.se.